Floder och sjöar

FLODER OCH SJÖAR

Vatten formar vårt landskap i form av floder, sjöar och många olika slags våtmarker, där var och en erbjuder en livsmiljö för många unika växt- och djurarter. Det rinnande vattnet i floder och det stillastående vattnet i sjöar har till exempel båda olika slags typiska arter som anpassar sig till dessa förhållanden.

Sötvattensekosystem spelar, till skillnad från de salthaltiga marina och kustnära ekosystemen, en framträdande roll i vår vardag. De är en källa till dricksvattnet, föda och transport, de buffrar översvämningar och torka, de stödjer lantbruket och renar vattnet samt erbjuder viktiga rekreations- och utbildningsmiljöer.

Våra floder och sjöar är emellertid under press från många hot, inklusive föroreningar och byggandet av reservoarer och dammar. Dammar i synnerhet hämmar fiskens rörelser och förändrar livsmiljön för många flodarter.

Många sötvattenmiljöer och deras arter skyddas under EU:s naturvårdsdirektiv, ett juridiskt ramverk som omsätts till nationella lagar av samtliga 27 medlemsstater i Europeiska unionen.

FLODER OCH SJÖAR

Vatten formar vårt landskap i form av floder, sjöar och många olika slags våtmarker, där var och en erbjuder en livsmiljö för många unika växt- och djurarter. Det rinnande vattnet i floder och det stillastående vattnet i sjöar har till exempel båda olika slags typiska arter som anpassar sig till dessa förhållanden.

Sötvattensekosystem spelar, till skillnad från de salthaltiga marina och kustnära ekosystemen, en framträdande roll i vår vardag. De är en källa till dricksvattnet, föda och transport, de buffrar översvämningar och torka, de stödjer lantbruket och renar vattnet samt erbjuder viktiga rekreations- och utbildningsmiljöer.

Våra floder och sjöar är emellertid under press från många hot, inklusive föroreningar och byggandet av reservoarer och dammar. Dammar i synnerhet hämmar fiskens rörelser och förändrar livsmiljön för många flodarter.

Många sötvattenmiljöer och deras arter skyddas under EU:s naturvårdsdirektiv, ett juridiskt ramverk som omsätts till nationella lagar av samtliga 27 medlemsstater i Europeiska unionen.

SÖTVATTENMILJÖER

Sötvattenmiljöer uppvisar stora skillnader i Europa beroende på klimat och geologi. Permanenta vattendrag som existerar året runt är framför allt koncentrerade till Europas norra delar och Atlanten medan temporära vattendrag som endast förekommer under vissa delar av året är mer typiska för klimatzonen för Medelhavet. I allt finns 20 olika typer av sötvattenmiljöer som skyddas inom EU.

Floder

Floderna erbjuder en stor mångfald av livsmiljöer, av vilka 10 är skyddade inom EU. Skyddade flodmiljöer sträcker sig från boreala (nordliga) kallvattenfloder och alpfloder på hög höjd till floder med omfattande grusbäddar och vattendrag med undervattens- eller flytande vegetation.

Strandnära skogar är skogar som växer längs floder. I Europa kan dessa skogar, beroende på området, bestå av olika träd- och buskarter som sälg, al, alm, ask och tamarisk såväl som oleandertunnlar och -busksnår. Dessa skogar tillhandahåller värdefull föda, skydd och vandringskorridorer för både vatten- och landlevande arter.

level_2_slide_1

SÖTVATTENMILJÖER

Sötvattenmiljöer uppvisar stora skillnader i Europa beroende på klimat och geologi. Permanenta vattendrag som existerar året runt är framför allt koncentrerade till Europas norra delar och Atlanten medan temporära vattendrag som endast förekommer under vissa delar av året är mer typiska för klimatzonen för Medelhavet. I allt finns 20 olika typer av sötvattenmiljöer som skyddas inom EU.

Floder

Floderna erbjuder en stor mångfald av livsmiljöer, av vilka 10 är skyddade inom EU. Skyddade flodmiljöer sträcker sig från boreala (nordliga) kallvattenfloder och alpfloder på hög höjd till floder med omfattande grusbäddar och vattendrag med undervattens- eller flytande vegetation.

Strandnära skogar är skogar som växer längs floder. I Europa kan dessa skogar, beroende på området, bestå av olika träd- och buskarter som sälg, al, alm, ask och tamarisk såväl som oleandertunnlar och -busksnår. Dessa skogar tillhandahåller värdefull föda, skydd och vandringskorridorer för både vatten- och landlevande arter.

level_2_slide_1

level_3_slide_1

SJÖAR, LAGUNER OCH DAMMAR

Sjöar, laguner och dammar är livsmiljöer med stillastående vatten där många olika land- och vattenlevande arter lever. EU:s livsmiljödirektiv skyddar 10 olika typer av sjöar och dammar. Dessa sträcker sig från stora, djupa sjöar till grunda laguner och temporära dammar.

Sjöar, laguner och dammar hyser vanligtvis en lokal och unik biologisk mångfald, där många olika växt- och djurarter lever som är anpassade till stillastående vatten, inklusive krusnate, andmat, alger, sländor, spjutflicksländor, malartade fiskar (till exempel, Silurus aristotelis) och kärrsköldpaddan (Emys orbiculatis). De erbjuder också häckningsplatser för groddjur som gulbukig klockgroda (Bombina variegata) och större vattensalamander (Triturus cristatus). Sjöar och dammar är också viktiga livsmiljöer för fåglar, särskilt som mellanstationer och viloområden under flyttningen.

level_3_slide_1

SJÖAR, LAGUNER OCH DAMMAR

Sjöar, laguner och dammar är livsmiljöer med stillastående vatten där många olika land- och vattenlevande arter lever. EU:s livsmiljödirektiv skyddar 10 olika typer av sjöar och dammar. Dessa sträcker sig från stora, djupa sjöar till grunda laguner och temporära dammar.

Sjöar, laguner och dammar hyser vanligtvis en lokal och unik biologisk mångfald, där många olika växt- och djurarter lever som är anpassade till stillastående vatten, inklusive krusnate, andmat, alger, sländor, spjutflicksländor, malartade fiskar (till exempel, Silurus aristotelis) och kärrsköldpaddan (Emys orbiculatis). De erbjuder också häckningsplatser för groddjur som gulbukig klockgroda (Bombina variegata) och större vattensalamander (Triturus cristatus). Sjöar och dammar är också viktiga livsmiljöer för fåglar, särskilt som mellanstationer och viloområden under flyttningen.

SÖTVATTNETS DJUR OCH VÄXTER

Europas inlandsvatten har inte bara hundratals vattenväxt- och fiskarter utan också en mängd olika ryggradslösa djur, groddjur, däggdjur och fåglar som är beroende av dessa vatten under deras livscykler. Vattnets närings- och mineralinnehåll är viktiga faktorer som avgör vilka arter som lever eller i eller nära dessa sötvattenmiljöer.

Vattenfåglar som ankor, gäss, svanar, hägrar, och tranor är beroende av sötvattensområden för föda, fortplantning och vila. Många vattenfåglar i Europa är flyttfåglar, som purpurhäger (Ardea purpurea), vilken häckar i centrala och södra Europa men övervintrar i tropiska Afrika.

Även större flamingo (Phoenicopterus roseus) häckar i EU. Ungefär 60 av populationen finns i de kustnära våtmarkerna i Medelhavsregionen, med viktiga häckningskolonier i franska Camargue och södra Spanien. Den större flamingon flyttar mellan våtmarker i södra Europa och Nordafrika, där den senare är en viktig övervintringsplats och en ”barnkammare” för omogna flamingor från Europa.

SÖTVATTNETS DJUR OCH VÄXTER

Europas inlandsvatten har inte bara hundratals vattenväxt- och fiskarter utan också en mängd olika ryggradslösa djur, groddjur, däggdjur och fåglar som är beroende av dessa vatten under deras livscykler. Vattnets närings- och mineralinnehåll är viktiga faktorer som avgör vilka arter som lever eller i eller nära dessa sötvattenmiljöer.

Vattenfåglar som ankor, gäss, svanar, hägrar, och tranor är beroende av sötvattensområden för föda, fortplantning och vila. Många vattenfåglar i Europa är flyttfåglar, som purpurhäger (Ardea purpurea), vilken häckar i centrala och södra Europa men övervintrar i tropiska Afrika.

Även större flamingo (Phoenicopterus roseus) häckar i EU. Ungefär 60 av populationen finns i de kustnära våtmarkerna i Medelhavsregionen, med viktiga häckningskolonier i franska Camargue och södra Spanien. Den större flamingon flyttar mellan våtmarker i södra Europa och Nordafrika, där den senare är en viktig övervintringsplats och en ”barnkammare” för omogna flamingor från Europa.

VATTENLEVANDE DÄGGDJUR

Europas floder och sjöar är också hem för en mängd olika däggdjursarter, såsom den symboliska uttern (Lutra lutra), bäver (Castor fiber) och flodiller (Mustela lutreola).

Den västerländska populationen av flodiller har minskat avsevärt sedan mitten av 1800-talet. Arten har till och med dött ut i vissa delar av Centraleuropa på grund av förändringar i eller förlust av dess flodmiljö, samt även på grund av konkurrens med den icke-europeiska amerikanska minken.

Ett annat sällsynt vattenlevande däggdjur är bisamnäbbmus (Galemys pyrenaicus), som endast finns i Sydeuropa (Frankrike, Spanien och Portugal). Trots att bisamnäbbmusen föredrar snabbströmmande vatten, finns den ibland i långsamt strömmande vattendrag som kanaler, sjöar och träsk. Tyvärr har bisamnäbbmusen minskat i antal eller till och med försvunnit från vissa områden.

level_5_slide_1

VATTENLEVANDE DÄGGDJUR

Europas floder och sjöar är också hem för en mängd olika däggdjursarter, såsom den symboliska uttern (Lutra lutra), bäver (Castor fiber) och flodiller (Mustela lutreola).

Den västerländska populationen av flodiller har minskat avsevärt sedan mitten av 1800-talet. Arten har till och med dött ut i vissa delar av Centraleuropa på grund av förändringar i eller förlust av dess flodmiljö, samt även på grund av konkurrens med den icke-europeiska amerikanska minken.

Ett annat sällsynt vattenlevande däggdjur är bisamnäbbmus (Galemys pyrenaicus), som endast finns i Sydeuropa (Frankrike, Spanien och Portugal). Trots att bisamnäbbmusen föredrar snabbströmmande vatten, finns den ibland i långsamt strömmande vattendrag som kanaler, sjöar och träsk. Tyvärr har bisamnäbbmusen minskat i antal eller till och med försvunnit från vissa områden.

level_5_slide_1

level_6_slide_1

EUROPEISKA SÖTVATTENSFISKAR

Europeiska floder är hem för över 70 fiskarter, som skyddas av EU:s livsmiljödirektiv. Vissa av dem är endemiska (finns endast i vissa europeiska floder), som till exempel rhônestreber (Zingel asper) och rumänsk simpabborre (Romanichthys valsanicola), som endast finns i Arges-bassängen i Rumänien.

Vissa fiskar vandrar över stora avstånd. Laxar är till exempel välkända för deras långa vandringar uppströms från havet till sötvattensfloderna där de fortplantar sig. Den utrotningshotade donaulaxen (Hucho hucho) och atlantlaxen (Salmo salar) skyddas båda av livsmiljödirektivet.

level_6_slide_1

EUROPEISKA SÖTVATTENSFISKAR

Europeiska floder är hem för över 70 fiskarter, som skyddas av EU:s livsmiljödirektiv. Vissa av dem är endemiska (finns endast i vissa europeiska floder), som till exempel rhônestreber (Zingel asper) och rumänsk simpabborre (Romanichthys valsanicola), som endast finns i Arges-bassängen i Rumänien.

Vissa fiskar vandrar över stora avstånd. Laxar är till exempel välkända för deras långa vandringar uppströms från havet till sötvattensfloderna där de fortplantar sig. Den utrotningshotade donaulaxen (Hucho hucho) och atlantlaxen (Salmo salar) skyddas båda av livsmiljödirektivet.

VAD GÖR EU FÖR ATT SKYDDA VÅRA FLODER OCH SJÖAR?

Utöver EU:snaturvårdsdirektiv som stödjer utrotningshotade sötvattensarter och -livsmiljöer, fokuserar EU:sramdirektiv för vatten (WDF), som antogs år 2000, på att förbättra status på allt yt- och grundvatten inom EU.

EU strategi för biologisk mångfald till 2030 har nyligen satt upp ett mål för att återställa åtminstone 25 000 kilometer av EU:s floder till ett fritt flödande tillstånd senast 2030.

Vatteninformationssystemet för Europa (WISE Freshwater) tillhandahåller information och data om tillståndet hos Europas floder, sjöar och grundvatten. Det ger information om de påfrestningar som inverkar på dem och de insatser som gjorts för att skydda vattenmiljön.

The Biodiversity information system for Europe is a partnership between
the European Commission and the European Environment Agency.

Other European Information Systems