Natura 2000

TILLSAMMANS FÖR ATT SKYDDA EUROPAS NATUR

På 1960-talet blev det uppenbart att Europas natur försämrades: Arter som hade varit vanliga och utbredda försvann och många naturliga platser förföll eller förlorades. En expanderande urbanisering och ekonomisk utveckling tillsammans med tillhörande förändringar i mark- och havsanvändning, föroreningar samt byggande av infrastrukturer är orsaken till denna förödande inverkan på naturen.

Som ett svar på medborgarnas ökande oro, började de europeiska länderna för lite mer än 40 år sedan att samarbeta för att skydda naturen och bevara vårt naturarv. Denna ansträngning krävde beslutsamma åtgärder reglerade av klara regler som alla kunde följa. Som ett resultat av detta införde Europeiska unionen (EU) en särskild lagstiftningsåtgärd för att säkerställa bevarandet av alla fågelarter och de mest utrotningshotade djuren, växterna och livsmiljöerna, många av vilka är unika för Europa och inte finns någon annanstans i världen.

SÅHÄR SKYDDAR EU NATURE

Hörnstenarna i EU:s naturskyddslagstiftning, som samtliga EU-medlemsstater har införlivat med deras nationella lagar är två EU-lagar som kallas fågeldirektivet (1979) och livsmiljödirektivet (1992), tillsammans kallade EU:s naturvårdsdirektiv.

Båda direktiven följer ett liknande och kompletterande tillvägagångssätt. De skyddar:

1. Naturområden med vilda arter och livsmiljöer. Områdena som ska skyddas identifieras enligt överenskomna vetenskapliga kriterier. De kallas Natura 2000-områden och bildar tillsammans världens största nätverk med skyddade områden.

2. Specifika arter både inom och utanför Natura 2000-områden.

UTFORSKA NATURA 2000-OMRÅDEN VAR SOM HELST I EU NATURA 2000 NÄTVERKSVISARE

MER INFORMATION FINNS I RAPPORTEN PÅ EU:S FÅGEL- OCH LIVSMILJÖDIREKTIV

SÅHÄR SKYDDAR EU NATURE

Båda direktiven följer ett liknande och kompletterande tillvägagångssätt. De skyddar:

2. Specifika arter både inom och utanför Natura 2000-områden.

UTFORSKA NATURA 2000-OMRÅDEN VAR SOM HELST I EU NATURA 2000 NÄTVERKSVISARE

MER INFORMATION FINNS I RAPPORTEN PÅ EU:S FÅGEL- OCH LIVSMILJÖDIREKTIV

SKYDDA VÅRA NATUROMRÅDEN: NATURA 2000-NÄTVERKET

Natura 2000-nätverket är det största nätverket av skyddsområden i världen. Det omfattar cirka 27 000 områden i 27 EU-medlemsstater och täcker för närvarande mer än 18 procent av Europeiska unionens landareal och cirka 9 procent av dess havsområde. Nätverket skyddar cirka 1 500 typiska, sällsynta eller utrotningshotade djur- och växtarter inom EU.

Det största Natura 2000-området är Mers Celtiques havsområde på franska Atlantkusten, medan Grotta della Lovara som skyddar ett antal utrotningshotade fladdermöss i de italienska alperna, är ett av de minsta områdena. Bland de mest sällsynta livsmiljöer och arter som skyddas av nätverket finns kalktuffkaskader i karstvattendrag i Dinariska alperna, den europeiska olmen (Proteus anguinus) samt ökentrapp (Chlamydotis undulata) som endast finns på Kanarieöarna.

Utforska Natura 2000-områden var som helst i EU 🠦 Natura 2000 nätverksvisare

Ta reda på mer i Natura 2000-barometer, Natura 2000 Vanliga frågor, och mer Natura 2000-data och -kartor.

SKYDDA VÅRA NATUROMRÅDEN: NATURA 2000-NÄTVERKET

Utforska Natura 2000-områden var som helst i EU 🠦 Natura 2000 nätverksvisare

Ta reda på mer i Natura 2000-barometer, Natura 2000 Vanliga frågor, och mer Natura 2000-data och -kartor.

BEVARA DJURLIVET UTANFÖR SKYDDADE OMRÅDEN

EU:s naturvårdsdirektiv fastställer också strikta regler för att skydda arter utanför Natura 2000-områden. De kräver till exempel att införa åtgärder som undviker störningar för häckande fåglar under skogsbruksaktiviteter eller att förhindra oavsiktlig fångst av skyddade fiskarter under kommersiellt fiske.

Direktiven förbjuder också plockning, insamling, avskärning, att dra upp med rötterna eller förstöra skyddade vilda växter utanför Natura 2000-områden. Att hålla, transportera och sälja djur- eller växtexemplar som tagits från naturen är också förbjudet.

Se listan över arter som skyddas av livsmiljödirektivet och Vilda fåglar som skyddas av fågeldirektivet.

BEVARA DJURLIVET UTANFÖR SKYDDADE OMRÅDEN

Se listan över arter som skyddas av livsmiljödirektivet och Vilda fåglar som skyddas av fågeldirektivet.

HUR VET VI VILKEN STATUS SOM EU:S NATUR HAR?

Varje EU-land samlar regelbundet in information om dess skyddade arter och livsmiljöer för att kunna övervaka deras tillstånd. Detta är nödvändigt för att förstå hur det står till med en art eller en livsmiljö, vilka hot de står inför och hur vi kan utforma de bästa bevarandeåtgärderna. Det är också grunden för att analysera statustrender för skyddade arter och livsmiljöer inom EU.

Vart sjätte år rapporterar EU:s medlemsstater denna information till Europeiska miljöbyrån (EEA). EEA integrerar informationen i dess databaser (till exempel European Nature Information System (EUNIS)) och publicerar ”State of Nature in EU” som en teknisk EEA-rapport, åtföljd av en policyrapport från Europeiska kommissionen. Den senaste rapporten publicerades år 2020 och avslöjade att majoriteten av alla arter (63 procent) och livsmiljöer (81 procent) som skyddas av livsmiljödirektivet inte är i god bevarandestatus.

HUR VET VI VILKEN STATUS SOM EU:S NATUR HAR?

LÄGESANALYS – FRAMGÅNG SAMT ÅTERSTÅENDE UTMANINGAR

De samordnade insatserna för att bevara Europas naturarv resulterade i ett antal resultat:

Områden som skyddas för naturskydd i EU har mer än tredubblats de senaste 30 åren.
Över hälften av EU:s fågelarter befinner sig nu i ett stabilt tillstånd tack vare skydd och riktade bevarandeåtgärder och trots stark ekonomisk tillväxt under de senaste 40 åren.
Vissa utrotningshotade arter är på väg tillbaka från utrotningens gräns, inklusive panterlon och lammgamen.
Markförvaltningsmetoder som gynnar både natur och människor blir allt vanligare.
Kunskapen om vår europeiska biologiska mångfald har ökat och lett till bättre och mer effektiva bevarandeåtgärder.
EU har investerat miljarder med euro i naturskydd, till exempel genom finansieringsprogrammet LIFE, vilket lett till några av de främsta framgångssagorna i världen om naturskydd.

Trots dessa framgångar finns det fortfarande många utmaningar kvar. För att kunna säkerställa att både människor och natur kan blomstra behöver vi tackla grundorsakerna till förlusten av biologiskt mångfald och åter fokusera på sättet som vi producerar, konsumerar och handlar med varor på sätt som främjar naturen istället för att förstöra den. European Green Deal och EU strategi för biologisk mångfald till 2030 är viktiga steg i den riktningen.

LÄGESANALYS – FRAMGÅNG SAMT ÅTERSTÅENDE UTMANINGAR

De samordnade insatserna för att bevara Europas naturarv resulterade i ett antal resultat:

Områden som skyddas för naturskydd i EU har mer än tredubblats de senaste 30 åren.
Över hälften av EU:s fågelarter befinner sig nu i ett stabilt tillstånd tack vare skydd och riktade bevarandeåtgärder och trots stark ekonomisk tillväxt under de senaste 40 åren.
Vissa utrotningshotade arter är på väg tillbaka från utrotningens gräns, inklusive panterlon och lammgamen.
Markförvaltningsmetoder som gynnar både natur och människor blir allt vanligare.
Kunskapen om vår europeiska biologiska mångfald har ökat och lett till bättre och mer effektiva bevarandeåtgärder.
EU har investerat miljarder med euro i naturskydd, till exempel genom finansieringsprogrammet LIFE, vilket lett till några av de främsta framgångssagorna i världen om naturskydd.