GRASSLANDS
Europas gräsmarker sträcker sig från ökenliknande områden i sydöst till fuktiga gräsmarker och näringsrika ängar i norr och nordväst. Gräsmarker är bland de ekosystem som har den största mångfalden i Europa. Upp till 80 olika växtarter kan finnas per kvadratmeter och en mångfald olika djurarter från små insekter, fåglar och gnagare till stora växtätare.
Gräsmarker är grundläggande för jordbruket och boskapsbesättningar eftersom de inte bara erbjuder föda för tamboskap. Naturliga gräsmarker spelar även en viktig roll i att binda kol. Huvuddelen av de europeiska gräsmarkerna underhålls med bete eller slåtter. Förändringar i jordbruksmetoder och markanvändning har emellertid medfört att gräsmarker försvinner i en oroväckande takt som gjort dem till ett av Europas mest hotade ekosystem.
En del naturliga och halvanturliga gräsmarker och deras djurliv skyddas under EU:s naturvårdsdirektiv, ett juridiskt ramverk som omsätts till nationella lagar av samtliga 27 medlemsstater i Europeiska unionen.
GRASSLANDS
Europas gräsmarker sträcker sig från ökenliknande områden i sydöst till fuktiga gräsmarker och näringsrika ängar i norr och nordväst. Gräsmarker är bland de ekosystem som har den största mångfalden i Europa. Upp till 80 olika växtarter kan finnas per kvadratmeter och en mångfald olika djurarter från små insekter, fåglar och gnagare till stora växtätare.
Gräsmarker är grundläggande för jordbruket och boskapsbesättningar eftersom de inte bara erbjuder föda för tamboskap. Naturliga gräsmarker spelar även en viktig roll i att binda kol. Huvuddelen av de europeiska gräsmarkerna underhålls med bete eller slåtter. Förändringar i jordbruksmetoder och markanvändning har emellertid medfört att gräsmarker försvinner i en oroväckande takt som gjort dem till ett av Europas mest hotade ekosystem.
En del naturliga och halvanturliga gräsmarker och deras djurliv skyddas under EU:s naturvårdsdirektiv, ett juridiskt ramverk som omsätts till nationella lagar av samtliga 27 medlemsstater i Europeiska unionen.

LIVSMILJÖER PÅ GRÄSMARKERNA
Naturliga gräsmarker formas av extrema miljöförhållanden, inklusive klimat, jordarter och topografi, vilket förhindrar andra typer av vegetation från att växa. Vissa naturliga gräsmarker finns på bergstoppar, som till exempel alpina gräsmarker eller på brant och mager jord där inga andra växter kan växa.
Delvis naturliga gräsmarker skapades eller förändrades å andra sidan av mänskliga aktiviteter och underhålls därför med regelbunden slåtter eller extensivt bete. Det evolutionära ursprunget av Europas gräsmarker i lågländer och deras stora mångfald av arter är inte helt klarlagt. Vissa forskar tror att dessa gräsmark kan ha existerat i förhistorisk tid under inflytandet av stora gräsätande växtätare och skogsbränder medan andra argumenterar mot detta.
LIVSMILJÖER PÅ GRÄSMARKERNA
Naturliga gräsmarker formas av extrema miljöförhållanden, inklusive klimat, jordarter och topografi, vilket förhindrar andra typer av vegetation från att växa. Vissa naturliga gräsmarker finns på bergstoppar, som till exempel alpina gräsmarker eller på brant och mager jord där inga andra växter kan växa.
Delvis naturliga gräsmarker skapades eller förändrades å andra sidan av mänskliga aktiviteter och underhålls därför med regelbunden slåtter eller extensivt bete. Det evolutionära ursprunget av Europas gräsmarker i lågländer och deras stora mångfald av arter är inte helt klarlagt. Vissa forskar tror att dessa gräsmark kan ha existerat i förhistorisk tid under inflytandet av stora gräsätande växtätare och skogsbränder medan andra argumenterar mot detta.
DJURLIVET I GRÄSMARKER
EU:s naturvårdsdirektiv skyddar många gräsmarksarter, inklusive nästan 200 däggdjursarter, cirka 100 kräldjur, 88 fågelarter samt mer än 50 leddjur.
Gräsmarks- eller stäppfåglar är bland de mest hotade fågelarterna inom EU. Exemplen inkluderar stortrapp (Otis tarda), småtrapp (Tetrax tetrax) och ängshök (Circus pygargus). Dessa fåglar är ytterst beroende av mycket öppna landskap, vilket gör att de är mycket sårbara inför förändringar i markanvändningen som påverkar vegetationstäcket och tillgången på insekter.
DJURLIVET I GRÄSMARKER
EU:s naturvårdsdirektiv skyddar många gräsmarksarter, inklusive nästan 200 däggdjursarter, cirka 100 kräldjur, 88 fågelarter samt mer än 50 leddjur.
Gräsmarks- eller stäppfåglar är bland de mest hotade fågelarterna inom EU. Exemplen inkluderar stortrapp (Otis tarda), småtrapp (Tetrax tetrax) och ängshök (Circus pygargus). Dessa fåglar är ytterst beroende av mycket öppna landskap, vilket gör att de är mycket sårbara inför förändringar i markanvändningen som påverkar vegetationstäcket och tillgången på insekter.
FJÄRILAR AND ÖVRIGA POLLINATÖRER
Gräsmarker är avgörande för att fjärilar, bin och andra pollinatörer ska överleva. Pollinering är grundläggande för många växters överlevnad: 80 procent av världens skördar är beroende av pollinering av djur för att föröka sig. Detta betyder helt enkelt att utan pollinatörer skulle mänskligheten inte överleva.
Många fjärilsarter som skyddas av EU är beroende av vissa typer av gräsmarker och av specifika växtarter för att deras larver ska överleva. Väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) är till exempel beroende av en enstaka värdplanta, ängsvädd (Succisa pratensis), som finns i extensivt betade gräsmarker. Svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) är beroende av timjan och oregano som värdplantor.
FJÄRILAR AND ÖVRIGA POLLINATÖRER
Gräsmarker är avgörande för att fjärilar, bin och andra pollinatörer ska överleva. Pollinering är grundläggande för många växters överlevnad: 80 procent av världens skördar är beroende av pollinering av djur för att föröka sig. Detta betyder helt enkelt att utan pollinatörer skulle mänskligheten inte överleva.
Många fjärilsarter som skyddas av EU är beroende av vissa typer av gräsmarker och av specifika växtarter för att deras larver ska överleva. Väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) är till exempel beroende av en enstaka värdplanta, ängsvädd (Succisa pratensis), som finns i extensivt betade gräsmarker. Svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) är beroende av timjan och oregano som värdplantor.
SMÅ DÄGGDJUR
I gräsmarker lever många små däggdjur inklusive sorkar, möss och hamstrar. Sisel (Spermophilus citellus), en art som skyddas av EU:s livsmiljödirektiv, är till exempel ett litet däggdjur som endast finns i gräsmarkerna i Central- och Sydösteuropa, där dess naturliga utbredningsområde tudelas av Karpaterna.
SMÅ DÄGGDJUR
I gräsmarker lever många små däggdjur inklusive sorkar, möss och hamstrar. Sisel (Spermophilus citellus), en art som skyddas av EU:s livsmiljödirektiv, är till exempel ett litet däggdjur som endast finns i gräsmarkerna i Central- och Sydösteuropa, där dess naturliga utbredningsområde tudelas av Karpaterna.
EU:S ÅTGÄRDER FÖR ATT SKYDDA VÅRA GRÄSMARKER
Utöver det viktiga bevarandearbetet under EU:s naturvårdsdirektiv, har flera andra initiativ tagits nyligen med syfte att skydda europeiska gräsmarker och de arter som är beroende av dem.
EU-initiativet om pollinatörer är det första initiativet någonsin vad gäller vilda pollinatörer inom EU. Det fastställer strategiska mål och en rad åtgärder som EU och dess medlemsstater måste vidta för att ta itu med minskningen av pollinatörer inom EU samt bidra till de globala bevarandeinsatserna.
EU Pollinator Information Hive erbjuder lättåtkomlig information om bevarandet av vilda pollinatörarter inom EU.
The Biodiversity information system for Europe is a partnership between
the European Commission and the European Environment Agency.