KUSTER OCH HAV
Marina och kustnära ekosystem är värdar för en rik mångfald av liv som är livsnödvändig för människors välbefinnande och försörjningsmöjligheter. De erbjuder livsmedel och råvaror, producerar syre och binder koldioxid, förhindrar erosion och översvämningar samt erbjuder en plats för människor att koppla av, få nya krafter och få kontakt med naturen. Närmare hälften av Europas befolkning lever i kustnära områden.
Trots sin betydelse utsätts vår marina och kustnära miljö för allt större påfrestning. Bland de största hoten finns utvecklingen av kustnära områden, föroreningar, båttrafik, utfiskning, sport- och fritidsaktiviteter, invasiva arter såväl som klimatförändringar.
Inom EU har vi enats om åtgärder för att skydda våra marina och kustnära arter och livsmiljöer genom införandet av EU:s naturvårdsdirektiv samt ramdirektivet om en marin strategi, juridiska ramverk som måste införlivas med de nationella lagarna i samtliga medlemsstater i EU.
KUSTER OCH HAV
Marina och kustnära ekosystem är värdar för en rik mångfald av liv som är livsnödvändig för människors välbefinnande och försörjningsmöjligheter. De erbjuder livsmedel och råvaror, producerar syre och binder koldioxid, förhindrar erosion och översvämningar samt erbjuder en plats för människor att koppla av, få nya krafter och få kontakt med naturen. Närmare hälften av Europas befolkning lever i kustnära områden.
Trots sin betydelse utsätts vår marina och kustnära miljö för allt större påfrestning. Bland de största hoten finns utvecklingen av kustnära områden, föroreningar, båttrafik, utfiskning, sport- och fritidsaktiviteter, invasiva arter såväl som klimatförändringar.
Inom EU har vi enats om åtgärder för att skydda våra marina och kustnära arter och livsmiljöer genom införandet av EU:s naturvårdsdirektiv samt ramdirektivet om en marin strategi, juridiska ramverk som måste införlivas med de nationella lagarna i samtliga medlemsstater i EU.

KUSTNÄRA OCH MARINA LIVSMILJÖER
Europas marina och kustnära miljöer är påfallande varierade. Enbart längs EU:s kustlinjer skyddas 39 olika typer av kustnära livsmiljöer, inklusive steniga stränder, flodmynningar, laguner, saltträsk, havsklippor samt 17 olika sanddyner.
SANDDYNER
Sanddyner gränsar till långa sträckor av EU:s kustlinje. De skapas av sediment som transporteras av tidvattnet till kusten och bildar stränder. Sanddynerna bildas när sediment transporteras så långt upp på land att det inte längre rör sig med tidvattnet. De brukar sedan koloniseras och stabiliseras av vegetationen.
Sanddyner är en av de kustnära livsmiljöer som hotas mest av tillväxten och är mestadels i dåligt skick i hela EU. I synnerhet turistrelaterade aktiviteter kan resultera i att naturliga kustlinjer förändras och sanddynernas livsmiljö degraderas. Invasiva arter som inte förekommer naturligt i europeiska sanddyner kan även skada sanddyner genom att dominera och driva bort inhemsk flora och fauna.
KUSTNÄRA OCH MARINA LIVSMILJÖER
Europas marina och kustnära miljöer är påfallande varierade. Enbart längs EU:s kustlinjer skyddas 39 olika typer av kustnära livsmiljöer, inklusive steniga stränder, flodmynningar, laguner, saltträsk, havsklippor samt 17 olika sanddyner.
SANDDYNER
Sanddyner gränsar till långa sträckor av EU:s kustlinje. De skapas av sediment som transporteras av tidvattnet till kusten och bildar stränder. Sanddynerna bildas när sediment transporteras så långt upp på land att det inte längre rör sig med tidvattnet. De brukar sedan koloniseras och stabiliseras av vegetationen.
Sanddyner är en av de kustnära livsmiljöer som hotas mest av tillväxten och är mestadels i dåligt skick i hela EU. I synnerhet turistrelaterade aktiviteter kan resultera i att naturliga kustlinjer förändras och sanddynernas livsmiljö degraderas. Invasiva arter som inte förekommer naturligt i europeiska sanddyner kan även skada sanddyner genom att dominera och driva bort inhemsk flora och fauna.
SJÖGRÄS, HAVETS SKOGAR
Havsområden har även en rik mångfald av livsmiljöer som sträcker sig från den stabila miljön i djuphavet till de ytterst dynamiska kustnära vattnen. Skyddade marina livsmiljöer i EU:s hav inkluderar sandbankar, sjögräsängar beväxta med Posidonia, havsgrottor, rev samt livsmiljöer i djuphavet som undervattensstrukturer som bildats av läckande gas. De flesta av dessa livsmiljöer är även ett rikt djurliv. Sjögräsängar är hem för många av dem, men denna livsmiljö hotas också.
SJÖGRÄS, HAVETS SKOGAR
Havsområden har även en rik mångfald av livsmiljöer som sträcker sig från den stabila miljön i djuphavet till de ytterst dynamiska kustnära vattnen. Skyddade marina livsmiljöer i EU:s hav inkluderar sandbankar, sjögräsängar beväxta med Posidonia, havsgrottor, rev samt livsmiljöer i djuphavet som undervattensstrukturer som bildats av läckande gas. De flesta av dessa livsmiljöer är även ett rikt djurliv. Sjögräsängar är hem för många av dem, men denna livsmiljö hotas också.
MARINA DJUR OCH VÄXTER
I våra hav lever nästan 150 skyddade djurarter, inklusive delfiner, valar, sälar, havssköldpaddor, sjöfåglar och fiskar.
SJÖFÅGLAR
79 sjöfågelarter syns regelbundet på de europeiska haven, inklusive petreller, liror, sulor, skarvar, labbar, måsar, tärnor och alkor. Sjöfåglar tillbringar större delen av livet till havs och går bara i land för att föröka sig. Vissa arter förflyttar sig tusentals kilometer och tillbringar endast en del av året vid våra kuster. Så är till exempel fallet med silvertärnan (Sterna paradisaea), den fågelart som har den längsta kända flyttningsvägen som går längs hela Atlantkusten under flyttningen från Arktis till Antarktis.
Alla sjöfåglar skyddas under EU:s fågeldirektiv, vilket innefattar några av Europas mest hotade arter. En av dessa är den akut hotade baleariska liran (Puffinus mauretanicus), vilken riskerar utrotning. Andra arter är mindre hotade med ökande populationer i vissa områden, inklusive havssula (Morus bassanus), svarthuvad mås (Larus melanocephalus) och rosentärna (Sterna dougallii).
MARINA DJUR OCH VÄXTER
I våra hav lever nästan 150 skyddade djurarter, inklusive delfiner, valar, sälar, havssköldpaddor, sjöfåglar och fiskar.
SJÖFÅGLAR
79 sjöfågelarter syns regelbundet på de europeiska haven, inklusive petreller, liror, sulor, skarvar, labbar, måsar, tärnor och alkor. Sjöfåglar tillbringar större delen av livet till havs och går bara i land för att föröka sig. Vissa arter förflyttar sig tusentals kilometer och tillbringar endast en del av året vid våra kuster. Så är till exempel fallet med silvertärnan (Sterna paradisaea), den fågelart som har den längsta kända flyttningsvägen som går längs hela Atlantkusten under flyttningen från Arktis till Antarktis.
Alla sjöfåglar skyddas under EU:s fågeldirektiv, vilket innefattar några av Europas mest hotade arter. En av dessa är den akut hotade baleariska liran (Puffinus mauretanicus), vilken riskerar utrotning. Andra arter är mindre hotade med ökande populationer i vissa områden, inklusive havssula (Morus bassanus), svarthuvad mås (Larus melanocephalus) och rosentärna (Sterna dougallii).
MARINA DÄGGDJUR
34 arter delfiner, valar och tumlare, som tillsammans går under benämningen valar, lever i Europas hav. Dessa representerar 42 procent av alla kända valarter över hela jorden och inkluderar vanlig tumlare (Phocoena phocoena), öresvin (Tursiops truncatus) samt sillval (Balaenoptera physalus). Många valarter är djupdykare. Kaskeloten (Physeter macrocephalus), kan till exempel dyka till ett djup på över 2 000 meter för att söka efter det foder den föredrar, jättebläckfisken.
Alla marina däggdjur inom EU skyddas strikt under EU:s livsmiljödirektiv. EU:s medlemsstater måste vidta lämpliga åtgärder för att undvika en negativ inverkan på valpopulationen. Många länder har reglerat turistaktiviteter för att följa EU:s lagstiftning och förhindra att valar störs. Dessutom måste medlemsstater i en gemensam europeisk insats som samordnas via Europeiska miljöbyrån (EEA) regelbundet övervaka och rapportera marina däggdjursarters status. EU:s ramdirektiv om en marin strategi uppmärksammar också vissa påfrestningar på marina däggdjur, som exempelvis undervattensbuller.
MARINA DÄGGDJUR
34 arter delfiner, valar och tumlare, som tillsammans går under benämningen valar, lever i Europas hav. Dessa representerar 42 procent av alla kända valarter över hela jorden och inkluderar vanlig tumlare (Phocoena phocoena), öresvin (Tursiops truncatus) samt sillval (Balaenoptera physalus). Många valarter är djupdykare. Kaskeloten (Physeter macrocephalus), kan till exempel dyka till ett djup på över 2 000 meter för att söka efter det foder den föredrar, jättebläckfisken.
Alla marina däggdjur inom EU skyddas strikt under EU:s livsmiljödirektiv. EU:s medlemsstater måste vidta lämpliga åtgärder för att undvika en negativ inverkan på valpopulationen. Många länder har reglerat turistaktiviteter för att följa EU:s lagstiftning och förhindra att valar störs. Dessutom måste medlemsstater i en gemensam europeisk insats som samordnas via Europeiska miljöbyrån (EEA) regelbundet övervaka och rapportera marina däggdjursarters status. EU:s ramdirektiv om en marin strategi uppmärksammar också vissa påfrestningar på marina däggdjur, som exempelvis undervattensbuller.
HAVSSKÖLDPADDOR
Fem av världens sju havssköldpaddsarter lever i EU:s hav och skyddas strikt av livsmiljödirektivet. Oäkta karettsköldpadda (Caretta caretta) och grön havssköldpadda (Chelonia mydas) har båda äggläggningsplatser längs Medelhavets stränder. En honsköldpadda kan färdas upp till 12 000 km innan hon lägger ägg, vilka vanligtvis läggs på samma strand där hon själv kläcktes.
Ytterligare tre arter av havssköldpaddor besöker Medelhavet och Atlantens nordöstra delar, särskilt runt Madeira, Kanarieöarna samt Azorerna. Dessa är havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea), atlantisk bastardsköldpadda (Lepidochelys kempii) och karettsköldpadda (Eretmochelys imbricata).
HAVSSKÖLDPADDOR
Fem av världens sju havssköldpaddsarter lever i EU:s hav och skyddas strikt av livsmiljödirektivet. Oäkta karettsköldpadda (Caretta caretta) och grön havssköldpadda (Chelonia mydas) har båda äggläggningsplatser längs Medelhavets stränder. En honsköldpadda kan färdas upp till 12 000 km innan hon lägger ägg, vilka vanligtvis läggs på samma strand där hon själv kläcktes.
Ytterligare tre arter av havssköldpaddor besöker Medelhavet och Atlantens nordöstra delar, särskilt runt Madeira, Kanarieöarna samt Azorerna. Dessa är havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea), atlantisk bastardsköldpadda (Lepidochelys kempii) och karettsköldpadda (Eretmochelys imbricata).
ANDRA EU-INSATSER FÖR ATT SKYDDA VÅRA KUSTER OCH HAV
Många insatser och framsteg för att skydda Europas havsmiljö samordnas på EU-nivå. Utöver EU:s livsmiljö- och fågeldirektiv ägnar sig ramdirektivet om en marin strategi specifikt åt att åtgärda de huvudsakliga påfrestningarna på den marina miljön för att säkerställa att våra havs tillstånd förbättras.
År 2020 lanserade den Europeiska kommissionen EU strategi för biologisk mångfald till 2030, vars syfte är att eliminera eller minska bifångster av hotade arter till en nivå som låter dessa arter återhämta sig.
Marint avfall har blivit ett allvarligt problem för många kustnära eller marina livsmiljöer och arter. I europeiska havsvatten är 80–85 procent av det marina avfallet plast (där plastprodukter för engångsbruk svarar för 50 procent) medan fiskerelaterade artiklar svarar för 27 procent. EU-direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön inför åtgärder för att förbjuda plastprodukter för engångsbruk där ett alternativ finns tillgängligt på marknaden, minska livsmedelsbehållare och dryckeskärl av plast samt inför ett separat insamlingsmål för plastflaskor. De positiva effekterna av dessa åtgärder för havsmiljön borde vara betydande inom en snar framtid.
EU erbjuder ett ekonomiskt stöd för att skydda och förbättra den marina biologiska mångfalden genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EMFF) och EU:s LIFE-program. Många framgångsrika marina och kustnära projekt har finansierats med hjälp av dessa två program.
ANDRA EU-INSATSER FÖR ATT SKYDDA VÅRA KUSTER OCH HAV
Många insatser och framsteg för att skydda Europas havsmiljö samordnas på EU-nivå. Utöver EU:s livsmiljö- och fågeldirektiv ägnar sig ramdirektivet om en marin strategi specifikt åt att åtgärda de huvudsakliga påfrestningarna på den marina miljön för att säkerställa att våra havs tillstånd förbättras.
År 2020 lanserade den Europeiska kommissionen EU strategi för biologisk mångfald till 2030, vars syfte är att eliminera eller minska bifångster av hotade arter till en nivå som låter dessa arter återhämta sig.
Marint avfall har blivit ett allvarligt problem för många kustnära eller marina livsmiljöer och arter. I europeiska havsvatten är 80–85 procent av det marina avfallet plast (där plastprodukter för engångsbruk svarar för 50 procent) medan fiskerelaterade artiklar svarar för 27 procent. EU-direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön inför åtgärder för att förbjuda plastprodukter för engångsbruk där ett alternativ finns tillgängligt på marknaden, minska livsmedelsbehållare och dryckeskärl av plast samt inför ett separat insamlingsmål för plastflaskor. De positiva effekterna av dessa åtgärder för havsmiljön borde vara betydande inom en snar framtid.
EU erbjuder ett ekonomiskt stöd för att skydda och förbättra den marina biologiska mångfalden genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EMFF) och EU:s LIFE-program. Många framgångsrika marina och kustnära projekt har finansierats med hjälp av dessa två program.
MER INFORMATION
Det marina informationssystemet för Europa – WISE Marine ger åtkomst till information och data om tillståndet i Europas hav, de påfrestningar som påverkar dem samt de åtgärder som vidtas för att bevara havsmiljön.
EU:s politik och lagstiftning för kustnära områden och havsområden, inklusive ramdirektivet om en marin strategi, den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken.
LIFE och den marina miljön är en publikation som visar några av de bästa projekt som finansierats av LIFE och vars syfte är att skydda våra havs och oceaners hälsa.
LIFE och kustnära livsmiljöer är en publikation som visar några av de bästa projekt som finansierats av LIFE och vars syfte är att återställa och skydda våra kustnära livsmiljöer i EU.
The Biodiversity information system for Europe is a partnership between
the European Commission and the European Environment Agency.